2024-12-12
Några viktiga aspekter på patientsäkerhet
Patientsäkerhetsfrågor diskuteras återkommande i de olika chefläkarnätverk jag deltar i. För de flesta anses det nu vara självklart att arbeta systematiskt för att identifiera både risker och fel, och lika systematiskt arbeta för att minimera konsekvenserna av dessa.
Förutom fungerande teknik och övergripande system lyfts ofta hur viktig kulturen, dvs attityder, bemötande och ledarskap är för en god patientsäkerhet. På den nationella spelplanen inom området är de stora aktörerna just nu Kunskapsstyrningen, Socialstyrelsen och Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag. Vill man fördjupa sig i ämnet eller ta del av råd och tips rekommenderas respektive hemsidor som är både lättillgängliga och informativa.
Förra året inrättade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, en tillsynsläkare som ska tillgodose myndighetens medicinska kompetens. Många frågar sig varför IVO aldrig yttrar sig om den medicinska handläggningen i Lex Maria-bedömningar. Detta hänger samman med att IVO är en renodlad tillsynsmyndighet och därför inte kan dela ut råd som de själva sedan kan hamna i att inspektera. I händelse av att något mer allvarligt inträffar i er verksamhet är jag gärna behjälplig med eventuell utredning samt inte minst hur man stöttar såväl inblandade medarbetare som patient.
En omdebatterad och ofta återkommande fråga gäller journalläsning. När får man egentligen gå in och läsa i en patients journal? Enligt patientdatalagen är det bara tillåtet för den som deltar i vården av patienten, eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete i sjukvården. Men vad har man för rätt till uppföljning och kvalitetssäkring av patientfall i lärande syfte? Hur långt efter en vårdrelation får man faktiskt gå in? Här ger lagen utrymme för tolkning vilket ibland skapar en osäkerhet. Notera att man aldrig får gå in i någons journal utan pågående vårdrelation oavsett om vederbörande givit sitt tillstånd. Jurister menar att går man utanför det som tydligt står i lagen krävs en definierad beskrivning av att journalläsningen till exempel är led i klinikens systematiska kvalitetsuppföljningsarbete. En sådan riktlinje ska vara skriftlig och hur den ska formuleras är verksamhetschefens ansvar. Det är alltså inte upp till den enskilde vårdpersonalen att avgöra vad som är tillåtet eller ej. På en del ställen skrivs lokala anpassningar med en tidsgräns inom vilken man får läsa en patientjournal, men oavsett tidsperiod måste man kunna motivera varför man går in i en journal. Viktig fråga att diskutera på era enheter för såväl mer erfarna som nyare medarbetare.
Kloka Kliniska Val är ett annat angeläget, men inget nytt område, som åter diskuteras. Man beräknar att ca 20 % av resurserna som är avsatta för sjukvård går till spillo genom användning av tester, undersökningar och behandlingar som inte är av värde för patienterna, så kallad lågvärdevård. Kloka Kliniska Val handlar därmed om att tillsammans med patienten lista åtgärder i vården med avsaknad av patientnytta för ökad kvalitet och patientsäkerhet. Läs mer på Kloka Kliniska Val där det finns bra information för både vårdgivare och patienter.
Slutligen några ord om epidemiologiläget i Regionen:
Epidemiologiskt läge – covid-19: Antalet fall av covid-19 är sedan drygt två månader på en platåfas med ca 150-170 rapporterade fall/vecka (motsvarande tid hösten 2023 ca 600 fall/vecka)
Epidemiologiskt läge – influensa och RSV: Säsongen är inte i gång ännu, endast enstaka inrapporterade fall.
Säsongsvirus – aktuell statistik.pdf | Vårdgivarguiden